Jag fes iaf inte!

Jag lät för högt! Mitt under akten (som för övrigt är ganska jämntyst) så kan jag bara inte hålla mig utan utstöter värsta vilddjursstönet! Jag menar, visst är det bara ett kvitto på att man njuter och att det som han gör uppskattas men vafaan... Nån måtta får det väl vara. Tänk er: Tyst. Tyst. Tyst. STÖÖÖÖÖÖÖN. Pinsamt tyst. OUPS.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0